I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten.